Att schemalägga är inte lätt, speciellt inte om det finns jour på schemat. Det är många lagar och regler som ska följas - svensk arbetstidslag, fackliga avtal och nu även EU-direktiv. Framöver kommer Försäkringskassan att titta extra noga på hur många timmar assistenterna har sammanlagt på en månad. Enligt EU får den sammanlagda ”arbetstiden” (arbetad tid, sjuk, semester, jour, mertid etc.) endast uppgå till max 48 timmar per vecka i snitt, under den så kallade begränsningsperioden. I vårt avtal är begränsnings-perioden 6 månader.

Under ett år får den ordinarie arbetstiden inte uppgå till mer än 2080 timmar - 40 timmar per vecka i 52 veckor. Detta motsvara då heltid utan jour.

Har brukaren ett beslut från Försäkringskassan där det ingår jour, ska detta schemaläggas. Som personlig assistent får man lov att jobba 50 timmar jour varje månad, men då innebär detta att den ordinarie arbetstiden på schemat högst kan vara 36,5 timme i snitt per vecka. Om en assistent dessutom ska kunna gå in och jobba extra vid behov, max 200 timmar per år, kan man inte schemalägga mer än 32,5 timme i snitt per vecka.

Tjänstgöringsgraden motsvarar den ordinarie arbetstiden, så om man jobbar 32,5 timme per vecka har man en tjänstgöringsgrad på 81%. Jouren räknas inte med i tjänstgöringsgraden men den räknas in i arbetstiden.

Så det absolut högsta antalet timmar man får lov att jobba på ett år är 2296 tim + 200 tim mertid = 2496 tim (48 tim x 52 v).